Flödet i ett system fördelas antingen med tryckfördelning eller med trycklös fördelning. Vid tryckfördelning förses samtliga shuntgrupper med tillräckligt drivtryck från en och samma huvudpump. Vid trycklös fördelning hämtar pumpen i shuntgruppen själv flöde från primärsystemet, varför pumpen måste dimensioneras för att klara tryckfallet även i primärsystemet. Den trycklösa systemkonstruktionen ger en högre säkerhet eftersom ett eventuellt pumphaveri inte riskerar slå ut hela systemet, utan endast påverkar en del av systemet. Ett system med tryckfördelning ger dock i allmänhet ett något enklare och mindre rörsystem än ett system med trycklös fördelning.
Om man i ett system med tryckfördelning måste köra huvudpumpen strypt en stor del av driftstiden så sjunker systemets verkningsgrad, med energiförluster och onödigt höga driftskostnader som följd. I dylika fall bör man överväga att använda en varvtalsstyrd huvudpump, eftersom detta kontinuerligt optimerar systemets verkningsgrad.
I ett system med tryckfördelning påverkas en shuntgrupp av förändringar i sidoshuntgrupperna, vilket man måste ta hänsyn till när man justerar in systemet. Detta betyder också att system med tryckfördelning är mindre flexibla vad gäller utbyggnad och framtida anpassningar eftersom eventuella ändringar gör att hela systemet måste dimensioneras om.
I ett system med trycklös fördelning påverkas inte en shuntgrupp av förändringar i sidoshuntgrupperna. Injusteringsarbetet är därför betydligt enklare i dessa system, som också är mer flexibla vad gäller utbyggnad och framtida anpassningar.
Oavsett om man väljer att fördela flödet i systemet med tryckfördelning eller trycklös fördelning bör man överväga att arbeta med blandade koppel eftersom det ofta ger möjlighet till bättre anpassning till olika typer av objekt.