Pump
Pumpens uppgift i en shuntgrupp är att täcka tryckförlusterna i både den interna rörkonstruktionen och i det externa sekundärsystemet och objekten. Om det inte finns någon huvudpump måste shuntgruppens pump även täcka tryckförlusterna i primärsystemet. Pumpen är vanligtvis av typen cirkulationspump, men i system med höga tryckfall används även tryckstegringspumpar. Pumpar finns med torrlöpande och våtlöpande motorer. I en våtlöpande pump kyls pumpmotorn av systemvätskan medan den i en torrlöpande pump kyls av den omgivande luften. Pumpen placeras lämpligast i sekundärkretsens tilloppsledning eftersom det underlättar avluftning, samt minskar risken för kavitation i pumpen.
För en shuntgrupp väljs den storlek på pump som ger det flöde som motsvarar anläggningens behov. Skärningspunkten mellan pumpkurvan och anläggningskurvan i ett tryck-/flödesdiagram ger cirkulationspumpens driftpunkt. Eftersom pumpkurvor normalt är definierade för rent vatten och +20 °C måste man vid andra temperaturer och annan systemvätska använda sig av omräkningstabeller. Om pumpen dimensioneras med hjälp av pumptillverkarnas dimensioneringsprogram finns möjlighet att ange bland annat systemtemperaturer och typ av vätska, så att det beaktas vid dimensioneringen av pumpen.
I dag är de flesta pumpar varvtalsstyrda via intern eller extern frekvensomformare vilket sparar mycket energi eftersom pumpens hastighet då kontinuerligt anpassas till anläggningens behov. Exempelvis varvar varvtalsstyrda pumpar automatiskt ned om till exempel termostatventiler stänger. Detta sparar både energi och minskar risken för ljudproblem. För en pump utan varvtalsstyrning sker anpassningen till systemets behov istället via strypning, vilket medför ett ökat tryckfall och energiförluster som följd. De flesta pumpar med inbyggd varvtalsstyrning är förberedda för flera olika driftsätt. De kan ställas in på ett fast varvtal, de kan ställas in för att hålla ett konstant differenstryck, eller ställas in för så kallad proportionell eller variabel tryckstyrning, vilket innebär att differenstrycket sänks vid minskat flöde. Vid val av pump är det viktigt att välja en pump med bra verkningsgrad och som även kan kopplas upp mot fastighetens styr- och övervakningssystem.
|
Figur 1. Driftpunkt 
|
Driftpunkten bildas där pumpkurvan och anläggningskurvan skär varandra. Här kan du avläsa vilket flöde pumpen ger i systemet. |
|
Figur 2. Strypreglering 
|
Vid strypreglering vandrar anläggningskurvan längs pumpkurvan. Genom att strypa flödet ökar förlusterna i systemet vilket ger en lägre verkningsgrad. |
|
Figur 3. Varvtalsstyrning 
|
Pump med inbyggd varvtalsstyrning kan ställas in för olika driftsätt:
|