Driftfunktionen

Sambandet h/hmax = f (qb/qmax) plottas. På samma sätt som tidigare beskrivits får man då den så kallade nätfunktionen enligt Figur 1 Nätfunktionen ska nu sättas samman med effektfunktionen P/Pmax = f (qb/qmax) som visas i Figur 2 När de båda funktionerna antar samma funktionsvärde för samma andel källvattenflöde har man uppnått det perfekta tillståndet - en driftsfunktion i form av en rät linje.

Formel 1.

Figur 2.

Figur 3.

Om effektfunktionen ändras, exempelvis på grund av utbyte av objekt och förändrat tryckfall, påverkas även nätfunktionen. Varje förändring av systemet i fråga medför att hela beräkningsproceduren måste göras om från början. Det är därför klokt att välja en systemuppbyggnad som vid flödesförändringar inte påverkar sidosystemen.

I undercentraler ska man verka för en systemuppbyggnad där en flödesförändring endast påverkar den krets i vilken objektet är beläget. Övriga sidoenheter ska förbli så opåverkade som möjligt.

Nätfunktionen kan i vissa fall inte bildas utan att pumpens karakteristik är känd. Detta gäller för icke-komplementära styrventiler då anläggningskarakteristikan ändras i och med att ventilläget flyttas.

Man åstadkommer en förskjutning av driftpunkten A uppför pumpkurvan då man har fått ett kurvknippe enligt Figur 1 på samma sätt som tidigare beskrivits. Om en strypning görs på injusteringsventilen i kretsen så vrids hela kurvknippet åt vänster i diagrammet och flödet qc minskar. Vid byte till en styrventil med lägre kv-värde får man samma effekt. Pumparbetet ökar i båda fallen och därför ska man i första hand utnyttja de möjligheter som finns att istället sänka pumpkurvan till den önskade driftpunkten. Kvarstående mindre justeringar måste dock i allmänhet utföras med en injusteringsventil.

OBS!: Styrventilen får större auktoritet i kretsen om man minskar dess kv-värde istället för att minska injusteringsventilens öppningsgrad.

För att komma så nära idealtillståndet som möjligt måste buktningen av nät- och effektfunktionen vara så lika som möjligt. Om exempelvis konstanten K1 minskar i uttrycket för en logaritmisk ventil, enligt formel , så ökar buktningen av nätfunktionen. Buktningen kan ytterligare förstärkas ju större flödesreduktion som ventilen orsakar. Vidare ökar buktningen av nätfunktionen ju flackare pumpkurvan är, samtidigt som flödesreduktionen förstärks. Effektfunktionen å andra sidan ökar sin buktning ju lägre temperaturdifferens som används, dvs. ju mer avkylningsgraden minskar. När man vet hur de olika kretskomponenterna påverkar varandra är det dock ingen omöjlighet att komma mycket nära den perfekta driftsfunktionen i form av en rät linje.