Nätfunktionens påverkan på driftpunkten

I Figur 1 åskådliggörs ett samband där driftpunkten D ligger fast, vilket betyder att styrventilens resulterande kv-värde är konstant oavsett öppningsgrad. Om man däremot ritar in pumpkurvan i Figur 1, där styrventilens resulterande kv-värde varierar med öppningsgraden, så får man en rörlig driftpunkt, som vandrar mellan punkterna A och E enligt Figur 1

Figur 1.

Anta att styrventilen är öppen och anläggningsarakteristikan och pumpkurvan skär varandra i punkt A, som visas i Figur 1. Öppningsgraden är 1,0 i denna punkt. Cirkulationsvattenflödet q_c = q_max. Eftersom port a måste vara stängd så följer att q_a = 0. Alltså är q_b = q_max, vilket utgör det dimensionerande intagsflödet för objektet i fråga.

När styrventilen stängs till öppningsgraden 0,9 kommer driftpunkten successivt att förflytta sig till punkt B, som på samma sätt som tidigare ligger i skärningspunkten mellan den nya anläggningskarakeristikan och den tidigare relativt branta pumpkurvan.

Av figuren framgår också att en helt flack pumpkurva skulle givit ett mycket mindre vattenflöde q_F än den brantare pumpkurvan orsakar och för vilken flödesreduktionen stannar vid det större flödet q_B.

För symmetriska logaritmiska styrventiler gäller alltså: När stängningsrörelsen fortsätter, vandrar driftpunkten uppför pumpkurvan tills den når anläggningskurvan för öppningsgraden 0,5 i punkt E. Ytterligare stängning medför att driftpunktens rörelseriktning vänder och vandringen utefter pumpkurvan börjar åt andra hållet. I helt stängt läge uppnås slutligen igen utgångspunkten A, med den skillnaden att styrventilen befinner sig i motsatt läge. Sålunda är q_b = 0 och q_a = q_max. När styrventilen går mot öppet läge sker det motsatta.