Hållbar energieffektivisering – regler och direktiv

En översikt över EU-direktiven, de svenska energimålen och vad de innebär

Kraven på hur vi använder energi skärps. I den här artikeln går vi igenom de mest aktuella EU-direktiven och energimålen för fastighetsägare, industrier och andra verksamheter med värme- och kylbehov. Energieffektivisering handlar dock inte bara om att följa regler utan även att sänka kostnader, minska klimatpåverkan och göra verksamheten mindre sårbar.

Varför är energieffektivisering så viktigt just nu?

Byggnader använder mycket energi till värme, kyla och varmvatten, samtidigt som industrins omställning kräver mer fossilfri energi. Minskad energianvändning frigör kapacitet, kapar effekttoppar och ger lägre kostnader.

Klimatförändringarna ökar också behovet av robusta och effektiva lösningar: Värmeböljor, torka, skyfall och översvämningar belastar såväl byggnader och elnät som tekniska system. Energieffektivisering stärker även beredskapen då ett system med lägre grundbehov är lättare att hålla i gång vid energibrist, cyberangrepp, extremväder eller ett försämrat omvärldsläge.

Och viktigast av allt – den som börjar nu kan samordna sina energieffektiviseringsåtgärder med planerat underhåll och andra investeringar i stället för att tvingas till dyra akutinsatser senare.

Energimålen i Sverige och EU

EU vill minska energianvändningen, importberoendet och utsläppen samt nå ett mer energieffektivt byggnadsbestånd senast 2050. Principen ”energieffektivitet först” innebär att möjligheterna att minska det faktiska energibehovet alltid ska prövas innan några investeringar i ny produktion och nätkapacitet görs.

Sverige ska bidra till EU:s mål och har samtidigt egna energi- och klimatmål. Energianvändningen ska vara 50 procent effektivare 2030 än 2005, mätt som tillförd energi i relation till BNP (energiintensitet). Elproduktionen ska vara 100 procent fossilfri 2040 och Sverige ska nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045.

Målen handlar inte bara om klimat. De ska också stödja försörjningstrygghet, konkurrenskraft och en kostnadseffektiv energiförsörjning.

De viktigaste reglerna i korthet

EED – energieffektiviseringsdirektivet

EED är EU:s övergripande ram för energieffektivisering. Direktivet sätter ett bindande mål för EU att minska den slutliga energianvändningen med minst 11,7 procent till 2030 jämfört med prognosen från 2020. Det gör principen ”energieffektivitet först” rättsligt betydelsefull och skärper kraven på årliga energibesparingar.

Den offentliga sektorn ska gå före och minska sin energianvändning med 1,9 procent per år. En årlig renoveringsskyldighet på tre procent omfattar offentliga byggnader. Övriga verksamheter kommer ha en stegvis ökning på energisparkrav fram till perioden 2028/2030 då hela Sverige kommer ha samma krav på 1,9 procent.

För företag implementeras det uppdaterade direktivet inte längre baserat på antal anställda och omsättning utan faktisk energianvändning. Det innebär att fler energiintensiva verksamheter kommer behöva arbeta systematiskt med energiledning, energikartläggningar och handlingsplaner.

EPBD – direktivet om byggnaders energiprestanda

EPBD riktar in sig på själva byggnadsbeståndet. Nya byggnader som ägs av offentliga organisationer ska vara nollutsläppsbyggnader från 2028 och alla andra nya byggnader från 2030. En nollutsläppsbyggnad ska ha mycket hög energiprestanda, inga koldioxidutsläpp på plats från fossila bränslen och inga eller mycket låga driftsrelaterade utsläpp.

För befintliga lokalbyggnader ska medlemsländerna införa minimistandarder som stegvis lyfter de byggnader som har sämst energiprestanda. För bostäder gäller i stället mål för hela beståndets genomsnittliga energianvändning. Varje land ska dessutom ta fram en nationell byggnadsrenoveringsplan med mål att alla byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader 2050.

Målet gäller dock beståndet som helhet och ska inte tolkas som att varje enskild befintlig byggnad automatiskt måste uppfylla exakt samma krav vid ett visst datum.

F-gasförordningen

F-gasförordningen påverkar kylsystem, luftkonditionering och värmepumpar. Den skärper reglerna för fluorerade växthusgaser, minskar successivt mängden HFC-köldmedier på marknaden och inför fler begränsningar för utrustning med hög klimatpåverkan. HFC ska fasas ut på EU-marknaden till 2050. För den som äger eller planerar kyl- och värmepumpssystem blir val av köldmedium, service, läckagekontroll och långsiktig tillgång på kompetens viktiga delar av investeringsbeslutet.

CSRD och EU-taxonomin

CSRD och EU-taxonomin är inte tekniska byggregler, men de påverkar hur energieffektivisering värderas och finansieras. CSRD kräver att företag inom dess tillämpningsområde redovisar relevanta hållbarhetsrisker, möjligheter och effekter. EU-taxonomin anger vilka ekonomiska aktiviteter som kan klassas som miljömässigt hållbara. Reglerna har förenklats och omfattningen har förändrats, men energiprestanda, utsläpp och dokumenterade förbättringar är fortsatt viktiga för investerare, banker, kunder och större företag i värdekedjan.

Vad händer i Sverige?

Sverige genomför EU-reglerna genom lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter. Arbetet har tagit längre tid än direktivens ursprungliga tidsfrister vilket innebär risk för viten.

För EED har regeringen bland annat lagt fram förslag om nya energikartläggnings- och energiledningskrav som utgår från företagens energianvändning, om återvinning av spillvärme och om effektiv fjärrvärme och fjärrkyla.

För EPBD har riksdagen och regeringen beslutat om ändringar i bland annat plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen och reglerna om energideklarationer. De första ändringarna började gälla 1 juli 2026, medan delar av energideklarationsreglerna och Boverkets nya föreskrifter om energihushållning och värmeisolering börjar gälla 1 oktober 2026. Vissa regler har övergångstider, vilket gör att tidpunkten för bygglov, anmälan eller projektstart kan påverka vilka krav som gäller.

Samtidigt arbetar Boverket vidare med den nationella byggnadsrenoveringsplanen, gränsvärden för energiprestanda, nya energiklasser och regler för byggnaders klimatpåverkan över hela livscykeln. Alla detaljer är därför inte slutligt fastställda. Fastighetsägare och verksamhetsutövare bör därför vara noga med att skilja mellan beslutade regler och förslag samt följa utvecklingen löpande.

Så påverkas svenska byggnader och verksamheter

För nya byggnader blir kraven på energiprestanda, fossilfri drift, styrbarhet och dokumentation tydligare. För befintliga byggnader kommer de sämst presterande lokalerna att prioriteras, medan bostadsbeståndet ska förbättras som helhet. Offentliga aktörer får ett särskilt ansvar att minska energianvändningen och renovera.

För industrier och andra energiintensiva verksamheter innebär EED att energiledning och kartläggning får större betydelse. Värme, kyla, ventilation, pumpar och processer behöver ses som ett sammanhängande system. Det räcker inte att köpa en energieffektiv komponent om den dimensioneras fel, regleras dåligt eller arbetar mot onödigt höga flöden och temperaturer.

Det är här vardagens teknik blir avgörande. Rätt dimensionerade pumpar och ventiler, stabil reglering, hydronisk balansering, behovsstyrning, värmeåtervinning, frikyla och lägre systemtemperaturer kan minska både energianvändning och effektbehov. En anläggningsanpassad shuntgrupp kan bidra genom att ge rätt temperatur och flöde där behovet finns, samtidigt som primärsystemet kan arbeta effektivt. Resultatet blir bättre reglernoggrannhet, lägre driftkostnader och en mer robust anläggning.

Det klokaste är därför att börja med att kartlägga nuläget: Hur mycket energi använder byggnaden eller verksamheten? När uppstår effekttopparna? Vilka system går med onödigt höga flöden eller temperaturer? Vilka åtgärder kan samordnas med planerat underhåll? Med mätning, tydliga krav och uppföljning blir energieffektivisering en styrbar investering i stället för en akut kostnad.

För mer detaljerad information om kommande och nuvarande bestämmelser, gränsvärden med mera, gå in på Boverket.se

Är det bättre att vänta med energieffektiviseringen eller att börja nu?

Vårt svar är enkelt – det är alltid bättre att börja energieffektivisera så snart som möjligt. Framtiden kommer fortare än du anar och oavsett vad regler och direktiv säger så innebär energieffektivisering alltid en ekonomisk och miljömässig vinst i slutändan.

Osäker på hur du går vidare med energieffektiviseringen? Kontakta någon av PREMA:s rådgivare. Vi hjälper dig!

FöretagsledningTeknik och försäljning

Thomas Winge

Senior Teknisk rådgivare KAM
Tel: +46 (0) 8 704 28 82
Skicka E-post

Teknik och försäljning

Mattias Rågmo

Teknisk rådgivare KAM Nord
Tel: +46 (0) 8 684 09 211
Skicka E-post